”Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern.Himmelriket är också likt en köpman som söker efter vackra pärlor. Och när han har funnit en mycket dyrbar pärla, går han och säljer allt vad han äger och köper den.” (Matt 13:44-46)I söndags predikade jag bland annat om dessa två liknelser. De fungerar åt två håll. Först är det Gud som är mannen som finner skatten och köpmanen som finner pärlan. Han säljer allt han har (gav upp sitt eget liv) för att få skatten och pärlan.
Vem är skatten? Vem är pärlan?
Svar: DU!
Det är mycket intressant att Gud offrade allt för att du skulle kunna få relation med honom. Gud är fullkomlig. Det betyder att inget behöver läggas till hos honom. Han är helt tillfreds i sig själv, behöver inte någon eller något för att allt skall vara helt perfekt. I sin treenighet är han helt tillfreds. Wow! Hur kan vi förstå något sådant? Vi som är så fulla av behov. Men det är helt ok. Gud är större än vi kan fatta och han låter sig själv bli synlig för oss på massor av sätt. Det får våra liv att vibrera, ger mening och inriktning.
Hur som helst. Denna Gud som inte behöver något, ger allt för att göra det möjligt för dig att lära känna honom. Hur går det ihop hos Gud? Han behöver inte något ändå betalar han allt för att vinna dig. Svaret är Guds kärlek. Du är skapad för att ta emot Guds kärlek!
Här om dagen tog jag en promenad och bad över just det här ämnet. Jag sa högt för mig själv (ute på den skånska åkern): ”Jesus, du älskar mig!” Mitt försvar sätter så klart igång med ordet MEN… Gud, jag är ju sån och sån… jag behöver jobba på detta och detta… Det är svårt för mig att kunna ta emot att jag är älskad precis där jag är. Men jag vet att det är så. Så åter igen sa jag: ”Gud, du älskar mig reservationslöst, gränslöst, intensivt!” Efter några vändor med försvar från min sida och Guds kärlek från hans sida vann han kampen (det borde jag låta honom göra varje gång) och jag ändrade min respons. Från MEN… till: ”Jag TAR EMOT din kärlek reservationslöst, gränslöst, över hela mig.”
Skall skriva mer om Guds kärlek och kommer nog att predika om detta även i Centrumkyrkan Sjöbo på söndag så jag kan ju inte avslöja allt på en gång :)
Och det andra hållet man kan läsa liknelsen måste vi ju också återkomma till…
1 kommentarer:
Läsvärda tankar Niklas! Vad svårt vi har att ta emot Guds kärlek, trots att hela vår varelse längtar efter att bli bekräftad. Kristus har redan accepterat oss, men vi har svårt att ta emot det.
Tror som du skriver att vi måste bekänna det Jesus säger om oss. Tala ut Guds kärlek över våra liv och sedan ta emot och tacka för den.
Budskapet om Guds sanna kärlek är något vi behöver förkunna och ta emot i en tid av förvirring ang vad sann kärlek är. Ska bli spännande att läsa fortsättningen av kärleksbudskapet, du predikar.
Skicka en kommentar